Frågor & Svar

1. Vad definitionen av särskilt/ särbegåvade elever och barn? 


  • Särskilt begåvade barn definieras vanligtvis av en kombination av hög intelligensnivå, exceptionella talanger eller förmågor inom ett eller flera områden, samt en stark motivation och drivkraft att utforska och utveckla sina intressen. Dessa barn kan ha en förmåga att snabbt lära sig nya saker, tänka kreativt och lösa komplexa problem på ett avancerat sätt. De kan också visa en hög grad av empati, känslighet och medvetenhet om omvärlden. Sammantaget är särskilt begåvade barn kännetecknade av sin unika och exceptionella potential som skiljer dem från genomsnittet.

"Den är särbegåvad som förvånar dig vid upprepade tillfällen med sin osedvanliga förmåga på ett eller flera områden, både i skolan och i vardagslivet" (Persson, 2015, s. 4).  

"Särskilt begåvade barn och elever är individer som har en hög begåvning, som lär sig snabbare och mer på djupet". Elevens kognition är mer abstrakt och komplex varför eleven behöver anpassad undervisning. 


2. Vad är 2E(=Twice Exceptional)? 


  • 2E står för "twice-exceptional" och hänvisar till individer som är både särbegåvade (gifted) och har en funktionsnedsättning eller inlärningssvårighet, såsom ADHD, autism eller dyslexi. 

  • Dessa individer har både exceptionella talanger och utmaningar, vilket kan göra det svårt att identifiera deras behov och erbjuda lämpligt stöd. 

  • Det är viktigt att erkänna och stödja 2E-individer för att hjälpa dem att nå sin fulla potential och blomstra både akademiskt och personligen.


Bland barn med särskild begåvning, är det alltså 10 procent som SAMTIDIGT har en svårighet. Detta kallas för 2e – twice exceptional. 

3. Hur upptäcks de särskilt begåvade elever?

 

  • De särskilt begåvade eleverna kan upptäckas genom olika metoder, såsom observation av deras beteende och prestationer i skolan, genom standardiserade tester för begåvning och genom samtal med föräldrar och lärare. Det är viktigt att vara uppmärksam på barnets unika behov och potential för att kunna ge dem rätt stöd och utmaningar.


  • De särbegåvade elever kan identifieras genom olika metoder, inklusive observation av deras akademiska prestationer, kreativitet, ledarskapsförmågor och sociala interaktioner. Lärare och skolpersonal kan använda standardiserade tester för begåvning, bedömningsverktyg och checklistor för att identifiera elever med särskilda talanger och behov. Det är viktigt att ha en helhetsbild av elevernas förmågor och att samarbeta med föräldrar för att ge dem rätt stöd och utmaningar i skolan. 


4. Varför upptäcks inte de särbegåvade eleverna?


  • De särbegåvade elever upptäcks inte alltid på grund av olika faktorer, såsom bristande kunskap eller medvetenhet hos lärare och skolpersonal om hur man identifierar och stödjer dessa elever, brist på resurser och tid för att genomföra noggranna bedömningar, samt förutfattade meningar om begåvning och prestation. Det är viktigt att öka medvetenheten och utbildningen för att säkerställa att alla elever, inklusive de särbegåvade, får den uppmärksamhet och stöd de behöver för att nå sin fulla potential. 

  • Det är skillnad på högpresterande elever och särbegåvade. Det högpresterande eleverna svarar rätt på frågor, presterar och syns. De särbegåvade eleverna underpresterar, visar inte vad hen kan i betyg för att det inte är intresserade.

Det är svårt att upptäcka de särbegåvade eleverna då de är experter på att kamoflera sig och gömma sig. De vill inte sticka ut av olika anledningar; kan vara att de mobbas av lärare och barn, de vill vara som alla andra mm. Och det är på bekostnad av deras mentala hälsa. 

Många pedagoger har inställningen att eftersom den särbegåvade eleven är smart kan det ta hand om sig själv och sin egen utbildning. Att eleven säger till när hen behöver hjälp och hen kan agera som extra resurs till pedagogen. Fel fel fel! 

Särbegåvade elever behöver lika mycket undervisning, hjälp och stöttning som övriga klasskamrater för att nå sin fulla potensial- för sin egen skull men också för samhällets skull. 

Lagen är tydlig med att även elever som har särskilda styrkor i olika ämnen har rätt till en undervisning som utmanar på den nivå där eleven befinner sig.

  • varför upptäcks inte de särbegåvade eleverna?
  • De särbegåvade elever upptäcks inte alltid på grund av olika faktorer, såsom bristande kunskap eller medvetenhet hos lärare och skolpersonal om hur man identifierar och stödjer dessa elever, brist på resurser och tid för att genomföra noggranna bedömningar, samt förutfattade meningar om begåvning och prestation. Det är viktigt att öka medvetenheten och utbildningen för att säkerställa att alla elever, inklusive de särbegåvade, får den uppmärksamhet och stöd de behöver för att nå sin fulla potential. Finns det något annat du undrar över? Jag är här för att hjälpa till!

5. Hur hjälpa särbegåvade elever?

- Börja med en kartläggning av elevens kunskaper inom olika områden. 

- Elevens förutsättningar och behov och utgör grunden för hur undervisningen kan anpassas.

- Vilka pedagogiska metoder erbjuder skolan eleven? 

- Hur är elevens lärmiljö organiserad? 

- Hur organiserar skolan sin verksamhet och fördelar resurserna? 

De särbegåvade eleverna vill:

* gå på djupet, 

* vill ha helhetsperspektiv, 

* är snabbtänkta, 

* analytiker 

* förstår sammanhang.


 De vill förstå VARFÖR . (vad syftet är och anledningen till att göra detta), 

- VAD? (vad hen ska göra) 

- HUR? (hur hen ska gåtillväga)

De särbegåvade eleven lär sig ofta nya moment mycket snabbt, de presterar högt på diagnostiska prov högt över förväntat nivå. De är inte alltid högpresterande men kan visa stor uthållighet , självständighet och driv i komplexa projekt. Om de framförallt valt efter intresse och inriktning.


Att granska portfoliesamlingar av elevens främsta verk kan ge en indikation på att eleven är särbegåvad.

Många särbegåvade elever har starka känslor, hög känslighet för sinnesintryck.

Det är avgörande att det i skolan finns en social acceptans och förståelse från de vuxna samt att pedagogerna arbetar för tolerans mellan elever.

De särbegåvade elever som inte får lämplig undervisning och stöd riskerar att bli understimulerade eller hamna i utanförskap.

Om skolan uppmärksammar att en elev hamnat i svårigheter eller mår dåligt kan tester som mäter intelligenskvoten vara användbara. För att få en indikation på om svårigheten bottnar i att eleven är särbegåvad.